Medicinsk forskning och utveckling är i dag mer intensiv än någonsin tidigare. Utvecklingen fortsätter mot allt fler behandlingar för mindre, väldefinierade patientgrupper med svårare sjukdom. Via avancerad diagnostik och analys av hälsodata kan allt fler patienter erbjudas läkemedelsbehandling som med större sannolikhet kommer att ge ett bra behandlingsresultat för den enskilda patienten. Samtidigt ser vi ett förnyat intresse för utvecklingen av mer effektiva läkemedelsbehandlingar mot breda folksjukdomar.  

Vårt läkemedelssystem utvecklades för över tjugo år sedan för att hantera dåtidens behandlingar som fokuserade på stora breda terapier. För tio år sedan (2015) utvecklades en ny process för ordnat införande för att ge förutsättningar att också kunna hantera en ny generation av smala terapier ofta kallad precisionsmedicin och den osäkerhet i kostnadseffektivitet som dessa läkemedel ofta medför. Osäkerheten hanterades via överenskommelser mellan regionerna och tillverkaren.  

Trots goda ambitioner med ordnat införande är det uppenbart att ett positivt subventionsbeslut från TLV för förmånsläkemedel eller överenskommelse med NT-rådet om priset på klinikläkemedel inte garanterar att svenska patienter får tillgång nya, kostnadseffektiva läkemedel. Enligt statistik framtagen av läkemedelsindustrin finns idag bara 50% av de läkemedel som godkänns av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA på den svenska marknaden. Av de 102 rekommendationer som NT-rådet utfärdat under perioden maj 2016 till april 2023 för klinikläkemedel är det, enligt NT-rådets sammanställning, bara en fjärdedel (26) som fått rekommendationen ”bör användas”. Men en positiv rekommendation är idag ingen garanti för att behandlingen får genomslag på klinikerna.  

Det som var tänkt att bli ett system för ordnat införande har i praktiken blivit ett system för ordnat beslutsfattande. Systemet är komplicerat, icke transparent och erbjuder inga möjligheter för industrin att initiera förhandlingar eller upphandling av klinikläkemedel. NT-rådets beslut kan heller inte överklagas, vare sig av berört läkemedelsbolag eller patientföreträdare.  

I budgetpropositionen för 2025 aviserade regeringen en avsikt att tillsätta en ny utredning för att se över läkemedelssystemet. Huvudinriktningen är att föra över det riktade statsbidraget för subventionsläkemedel till det allmänna statsbidraget.  

Ett par månader senare, i november 2024, antydde regeringen i sin uppdaterade cancerstrategi en mer öppen inställning till den kommande utredningen. Där beskrivs utredningen syfta till en modern och effektiv läkemedelsprocess som beaktar nya finansieringsmodeller samt möjlighet till program för tidig tillgång. 

Novartis förslag – framtida finansiering av läkemedelssystemet 

  • Novartis välkomnar en reform av finansierings-, pris- och ersättningssystemet för att säkerställa ett hållbart system för alla, minska ojämlikheter, påskynda upptaget av innovation och förbättra förutsebarhet och rättssäkerhet.  
  • En starkare nationell styrning krävs för att uppnå dessa mål. Novartis föreslår att staten tar över hela det offentliga åtagandet för läkemedelskostnaderna. Genom det riktade statsbidraget för läkemedelsförmånerna står staten redan för drygt 70% av de offentliga kostnaderna.
  • Att överföra det direkta statsbidraget till det allmänna bidraget till regioner och kommuner skulle ha en negativ inverkan på upptaget av innovation och öka ojämlikheten mellan regionerna.  
  • Idén är inte ny. Ett liknande förslag presenterades av läkemedelsutredningen (S 2016:07) 2019. Det kritiserades då kraftigt av flera centrala aktörer. Patienter och industrin avvisade det på grund av oro för en negativ inverkan på upptaget av innovativa behandlingar samt ökad ojämlikhet. Regionerna ville ha finansiella garantier för framtida kostnadsökningar.
  • Inget har förändrats i den politiska dynamiken sedan dess. SKR har redan avfärdat idén som "otänkbar". Se ekonomirapporten oktober 2024.
  • Kostnaden för läkemedel ökar inte snabbare än hälso- och sjukvårdens utgifter i allmänhet. Det mesta av ökningen 2023 drevs av volymökningar. Endast en liten del berodde på introduktionen av nya innovativa behandlingar.
Grafik: regionernas nettokostnad för hälso- och sjukvård
  • Ur ett historiskt perspektiv kan man också konstatera att läkemedelspriserna utvecklats långsamt. Om priserna på läkemedel följt konsumentprisindex sedan åttiotalet, skulle de varit mer än dubbelt så höga.
  • Investering i innovativa läkemedel är en investering i hälsa, förbättrad produktivitet inom hälso- och sjukvården, ekonomisk tillväxt och jobb.
  • I en föränderlig omvärld, med krig i Europa, behöver staten stärka sin kontroll över samhällskritiska funktioner. Det omfattar bland annat hälso- och sjukvården där tillgång till läkemedel är en viktig del. 
Grafik: Läkemedelsprisindex (AUP) och Konsumentprisindex (KPI)

Övriga förslag  

 

Utöver finansieringen av läkemedel, bör utredningen:  

  • Etablera ett tydligt och enhetligt system för introduktion av nya läkemedel, med samma förutsättningar och tidsramar för klinikläkemedel och subventionsläkemedel. Patienters tillgång till nya innovativa läkemedel ska inte bero på vilken beslutsprocess som väljs (klinik- eller subvention).
  • Säkerställa neutrala, opartiska hälsoekonomiska utredningar genom tillskapandet av en separat nationell funktion för prissättning och förhandling, i linje med TLV:s förslag. Pris- och subventionsbeslut ska kunna överklagas.  
  • Stärka incitamenten för att ingå prisavtal och säkerställa TLV:s och andra eventuellt beröra myndigheters möjlighet att hämta ut den data som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt följa upp användningen av läkemedel i regionerna.
  • Stärka patientperspektivet i utvärderingen av nya läkemedel och att ta vara på patienters unika kompetens när det gäller att bedöma värdet av nya behandlingar.  
  • Stärka det regionala arbetet med genomförandet av kunskapsstyrningen genom öppna jämförelser och lyftandet av goda exempel 
  • Stärka incitamenten att följa etablerade nationella riktlinjer inom vård- och äldreomsorgen.